Sundsvalls Tidning har recenserat Operan Lilla Hon. De skrev bland annat:
“Magnus Båges musik rymmer både konstmusik, dans och jazz, men har sin botten i konstmusik med lite modern krydda utan att vara modernistisk. Det gör den lättlyssnad och mer stämningsskapande än starkt melodiös, den uttrycker rädsla, glädje, avspänning, försiktighet – hela spektrumet av känslor, som operamusik ska.”
“Sist men inte minst har detta lilla operaguldkorn en twist, där frågan om vem som är ond och vem som är god får ett helt annat svar än i vanliga skräckhistorier.”
Recension av Satori i ”Lira” maj 2015
Just som man trodde sig ha räknat ut riktningen på det här albumet, så överraskas man av en plötslig kursändring. För nog är det svårt att få musik att låta mer vänlig än den som flöjtisten Magnus Båge gör tillsammans med pianisten Lars Jansson, basisten Fredrik Jonsson och trummisen Christer Sjöström i de första spåren på Satori. Det är melodiskt, det är rena harmonier och ingen utmanande rytmik eller dynamik – allt är trevligt och alla är glada.
Men så kommer titelspåret, och musiken byter skepnad. Borta är konsonansens konsensus, och vid tar ett antal spår där atonalitet och dissonans tillåts råda. För Båge, med bakgrund inom den klassiska musiken, skulle det kanske kallas konstmusik. För övriga är det snarare frijazz. Men oavsett benämning är det ett fruktbart möte – och när musiken sedan återgår till de snälla tongångarna så dröjer sig en viss känsla kvar, en känsla av djup. Och den lyfter faktiskt det här albumet, som annars hade riskerat att utplånas av för mycket välvilja.
RECENSIONER AV ANNA-LENA LAURINS FLÖJTKONSERT JANUARI 2011
”Med stark och personlig närvaro lyfter Båge fram skönheten och fräschören i verket. Det är ljust och lätt med levande variationer som särskilt bärs av flöjten, vars toner ibland far fram, som plötsliga vindilar över en vattrande yta. Ingrid Lindskog på harpa förmedlar värme och nära tilltal, som en känslosam dialog, och orkesterns stråkar väller med kraft fram som havets massor. Här är storm och stilla vemod, i tätt samspel mellan orkester och soloinstrument. Laurins verk berör och väcker känslor, och publiken tog emot med långa applåder.”
Lena Svensson Ölandsbladet
”Nu, mer än någon annan gång under aftonen, strömmar olika känslor inför utspelet. Magnus Båges skickliga flöjtspel tog andan ur en genom sin virtuositet. Känslorna varierade mellan ytterligheter och genom Ingrid Lindskogs behagliga harpspel skapades en extra dimension liksom genom orkesterns samlade kraftfält”
Lage Olsson Barometern
”Kvällens begivenhet var Anna-Lena Laurins ”Concerto for flute, strings and harp”, som Camerata Nordica uruppför på sin nuvarande turné med solisterna Magnus Båge, flöjt, och Ingrid Lindskog, harpa. Båge inleder med ett hissnande solo där han använder sitt specialkonstruerade munstycke med vilket han kan göra steglösa glissandon. Även i fortsättningen är han den ledande. Det är ett medryckande verk, melodiskt, rytmiskt, luftigt och ljust, men också med mörkare inslag. Kombinationen av soloinstrumenten flöjt och harpa är genial. Den vitala orkesterns intensiva tuttipartier ger mig en vision av ett vittförgrenat lövträd som rasslar för vinden. Det har uppenbarligen varit inspirerande att skriva för en flöjtist som Båge. De båda solisterna spelade också ett finstämt extranummer, en berceuse av finländaren Armas Järnefelt.”
Kjell A Johansson Kristianstadsbladet
STOR FRAMGÅNG MED JAN SANDSTRÖMS FLÖJTKONSERT
”Fantasieggande flöjter i uruppförande i Kristinehallen”
”Orkestern ackompanjerar ofta med långa linjer av följsamma harmonier utan störande detaljer. Solisstämman näst intill talar med lyssnaren. Här finns inga förutsägbara teman,den förändras i stunden med plötsliga utbrott eller återhållsamhet. Flöjtkonserten kräver stor precision och energi av både solist som orkester. Tur är det väl då att Sandström komponerade denna konsert med Magnus Båge i tankarna. Han är helt fenomenal med sitt instrument. Förutom klangen och pricksäkerheten plockar Båge fram helt känslopaletten för att gestalta musiken. Engeset är som vanligt stabil och pålitlig som dirigent och förmedlande länk och Dalasinfoniettan är uttrycksfull och erergirik bakom solisten.”
Jenny Tiderman – Dalarnas Tidningar Mars 2009
”Inspirerande musik”
”Jan Sandströms nyskrivna Konsert för flöjt är verkligen en spännande upplevelse, och med den allt mer uppmärksammade Magnus Båge som solist blev detta en inspirerande stund. Denna nya komposition, som är ett beställningsverk från Dalasinfoniettan, Svenska kammarorkestern och Norrlandsoperans symfoniorkester, inleds med ensam flöjt; lite i Carl Nielsensk anda – men från början till slut är det solisten som leder musiken: flöjten är denna musiks astronaut, på vida äventyr i trolska, exotiska rymder; med gles, slöjliknande musik. Flöjten är Ledaren som lockar orkestern med sig ut i det främmande. Vissa avlägsna passager närmar sig viktlösa tillstånd. Det är – paradoxalt nog – såväl skir som intensiv musik.”
”Jag får känslan av tjugo ljusår på tjugo minuter.”
Björn Gustavsson – Dalademokraten Mars 2009
NY RECENSION AV MARTINSSON’S FLÖJTKONSERT
En fin recension blev publicerad i Uppsala Nya Tidning när Magnus framförde Shimmering Blue – Rolf Martinsson’s flöjt konsert, tillsammans med Paul Mägi och Uppsala Kammarorkester i Uppsala Konserthus i mars 2010.
”Till slut kommer en omfattande 26 minuter lång- i-en-sats flöjtkonsert kallad Shimmering Blue, som betonar en flöjtglissando teknik och en matchande orkestral klang. Det är ett underbart verk och med många uttryck spelad med uttalad tonal variation av Båge.”
D Moore – American Record Guide
”Magnus Båge räddade kvällen”
”Ett mycket fint framförande av Rolf Martinssons flöjtkonsert Shimmering Blue, op 70 var den stora – och enda – behållningen av torsdagens konsert i Malmös konserthus. Solist var Magnus Båge som uruppförde verket 2005.”
L-E Larsson, Skånska Dagbladet
Shimmering Blue i Konserthuset i Stockholm med Gävle Symfoniorkester under tonsättarfestivalen 2008.
”Den förnämlige flöjtisten Magnus Båge egenhändigt konstruerade glissando-manick använder Martinsson i den kontrasterade mittdelen i den dagdrömmande flöjtkonserten Shimmering Blue (2005). Glenn Larsson bistod på vibrafon och på cymbaler i Martinssons jazziga extranummer Energy”.
Carl-Gunnar Åhlen – Svenska Dagbladet
”Den nu betydligt mindre omfångsrika orkestern gör ett sammantaget fint och på många håll behagligt och avspänt ackompanjemang, som stöd för en alldeles bedövande skicklig flöjtist. Men så har också Magnus Båge redan hunnit skaffat sig ett gediget internationellt rykte som solospelande flöjtist. Många nyskrivna verk har skrivits just för honom bland annat de uppmärksammade konserterna av Rolf Martinsson och Jan Sandström.
Magnus Båge kan låta flöjten både snärta till i fortepassager helt slaggfri men också till exempel i den långsamma mellansatsen forma en mjukt avrundad och karaktärsfull flöjtton balanserad av en känslig orkester. En härlig upplevelse.”
Bengt Hultman – Västerbottens kuriren
